﻿<b><i>Kunglig hyllning åt forsk-
ningsresanden Sven He-
din.</i></b> I sitt tal till Sven Hedin vid
supén i slottet i lördags erinrade ko-
nungen om den hyllning, som för ett
par veckor sedan i Stockholm bragts
Fridtjof Nansen. Men konungen ville
också, att en son af Sverige, hvilken
hedrat dess namn som geografisk for-
skare och nu hemkommit efter en färd,
full af faror, men riktad med erfaren-
het och skatter af vetande, icke skulle
behöfva tro, att ej hans landsmän äg-
nade hans färd ett varmt deltagande.
Nansen hade bland polarhafvets isar
med lifsfara och med okuflig energi
sökt efter <i>land.</i> Sveriges son, Sven
Hedin, sökte med lika stor lifsfara och
lika okuflig energi efter <i>vatten,</i> efter
det vatten, som icke rann så särdeles
ymnigt på Högasiens sandöknar och
stepper. Hans landsmän och hela den
bildade världen skulle därför ägna ho-
nom den hyllning han förtjänte.